"Alla är inte mogna i så tidig ålder"

Den senaste tiden har ungdomsinnebandyns framtid diskuterats flitigt och stora beslut har tagits och fler är på väg att tas. Framförallt har SM för ungdomar varit en het potatis. Det...

Den senaste tiden har ungdomsinnebandyns framtid diskuterats flitigt och stora beslut har tagits och fler är på väg att tas. Framförallt har SM för ungdomar varit en het potatis. Det kom nyligen ett beslut att man skrotar 13-åringarnas SM, och snart kommer med all sannolikhet även 14-åringarna bli utan en tävling med SM-status. Jag tycker det är helt rätt. Det läggs alldeles för stort fokus i tidiga ungdomsår på att vinna medaljer och i SM är det alltid små marginaler. Det är helt fel att vissa P12/F12 lag väljer att spela SM ett år för tidigt bara för att kunna få någon slags bekräftelse på att man är duktiga. När man kommit till 15-årsåldern så har man mognat, flera spelare har säkert valt att ha innebandyn eller någon annan sport som första sport. Det är mer tydligt vilka som kommer satsa och vilka som mest spelar för att det är kul. Jag tycker förbundet gör helt rätt. Det är ingen tillfällighet att det nästan aldrig är samma lag som vunnit SM-guld i 13-årsåldern som även plockar hem SM som 14-åringar. Ett tydligt bevis på att alla inte mogna i så tidig ålder.

När jag tog över Sirius P96 så var förväntningarna höga efter ett laget gått till semifinal och tagit en 4:e plats i SM som 13-åringar. När vi, under mitt första år, sedan ställdes mot våra antagonister Västerås och föll med uddamålet och missade slutspelet för P14, så var många besvikna. Men jag tror det var det bästa som kunnat hända detta lag. Vi repade mod, och tog guldet i Storvretacupen lite senare samma säsong. Året efter var vi mer förberedda, och tog oss hela vägen till SM-semifinal och tillslut ett SM-brons. Hade vi lyckats året innan så tror jag aldrig vi klarat av att ta oss dit året efter igen. Just våra antagonister Västerås var ett bra exempel på det. Dom fixade inte pressen som dom skaffat under tidiga år, och missade slutspel både för P15 och P16, medan vi slutade topp 4 båda åren. Långsiktighet är svårt att uppnå om man spelar SM redan som 13-åring.

När det gäller distriktslags-SM:s vara eller icke vara, så tror jag mer på att ändra åldrarna till 16 år och 19 år. De som kommer med i dagens 15-årslag får genast stjärnstatus de inte alltid kan leva upp till, och de som inte kommer med, ja deras självförtroende får en rejäl törn, och många orkar inte ens satsa mot 17-åringarnas SM och lägger i värsta fall av med innebandyn. Skulle vi öka åldrarna lite tror jag vi skulle få en riktigt häftig turnering. Framförallt 19-åringarnas SDF-SM där det skulle krylla av spelare från SSL och Allsvenskan, och där många dessutom är fullt aktuella för ett U-19 landslag lite senare.

När man sedan gjort klart sina ungdomsår så blir man junior. Det allra största man kan vinna i Sverige som kille förutom ett SSL-guld är ett JAS-guld. JAS är en förkortning för Juniorallsvenskan och är en nationell tävling med SM-status för juniorlag d.v.s. 17-18 åringar. Tjejerna i samma ålder spelar ett klassiskt SM-kval och sedan slutspel. Killarna spelar en enkelserie med 7-9 matcher, och sedan gäller det att komma bland dom två första för att nå slutspel. Min största fråga till Svenska Innebandyförbundet är hur vi år 2014 inte kommit längre än att man kan spela på resultaten i sista omgången och ha lottningen till sin fördel? Som JAS är formad just nu så kan ett lag som har de sämre lagen i de sista omgångarna ösa in mål mot omotiverat motstånd, medan ett annat lag som slåss i toppen har mött bottenlagen tidigt under grundspelet där de kommit med fullt lag och varit motiverade och då kanske inte vinner lika med lika stora siffror. Jag har själv varit med om detta 2008 då mitt lag hade 3p och 15+ mål upp på Storvreta som låg 3:a. Det ska inte kunna gå att ta in mot seriefemman som inför matchen hade släppt in 4.37 mål/match. Motståndarna ställde upp med ett helt nytt lag, och Storvreta vann med 27-1 och gjorde det ”omöjliga”. Varje år är det något lag som blir snuvade på en klar slutspelsplats i sista omgången. Detta är helt fel och det måste ändras snarast. Det finns två rättvisa sätt att ändra detta. Det enklaste är att införa inbördes möten så man inte längre drar fördel av att möta de sämre lagen i slutet, eller att man lägger sin avslutande match efter alla andra spelat klart. Det andra alternativet, vilket är det jag föredrar, är att man gör om JAS till dubbelmöten och spelar fram till februari, och sedan slutspel efter det, med finaler som spelas under förmiddagen av SSL-finalerna liknande bandyns upplägg.

Till sist så kan jag inte låta bli att lägga mig i diskussionen kring U-lag och så kallade ”Ungdoms” lag. Vi i Sirius, Hagunda och flera andra klubbar har ett U-lag, medans Storvreta och FBC även har lag som heter Ungdom, dvs egna föreningar, men ändå ett slags farmarlag till huvudföreningen. Dessa lag, både U-lag och Ungdomslag, måste bort om innebandyn ska utvecklas.

Svensk Innebandyförbundet, jag ber er att se över hur fotbollen har gjort med sin U21-serie. Innebandyn skulle kunna ha en liknande nationell serie där det är 6-10 regioner där man har ett U21-lag. Med U21-lagen så kan de som fyllt 19 och inte längre är ”juniorer” fortsätta spela innebandy i sin förening och utvecklas i en miljö strax under sitt A-lags. I seriespel skulle man även tillåta (precis som fotbollen) ett visst antal överåriga spelare, det vill säga A-lagsspelare som inte får tillräckligt med speltid. Det skulle sporra de yngre att få spela med de äldre, och vi skulle få en nationell serie av klass. Inför man ett slutspel, så blir varje match något alldeles extra, och när det väl vankas slutspel så bör man ha representerat U21-laget ett visst antal gånger för att få spela slutspel. Då skulle vi få ungdomarna att stanna längre i våra föreningar. Och för lag från Uppsala skulle det handla om resor till tex Gävle, Stockholm, Västerås eller Falun dvs nån timma bort, vilket de flesta lag nog är villiga att resa för att få bra motstånd.