Damernas ledarstab märklig

Nu är äntligen damlandslagets ledarstab klar. Man har slutligen fyllt alla poster efter en märklig process där man började med att gå ut och söka förbundskapten genom att intresserade skulle...

Nu är äntligen damlandslagets ledarstab klar. Man har slutligen fyllt alla poster efter en märklig process där man började med att gå ut och söka förbundskapten genom att intresserade skulle skicka in en ansökan. Slutligen kunde man presentera Curt Söderström och om man tolkar hans egna kommentarer så hade han inte ens sökt tjänsten.

Kritiken mot att man väntade så länge med att presentera namnet bör nog kunna förklaras med att det faktiskt inte blev klart förrän efter VM. Många har enligt uppgift fått indirekta förfrågningar men tackat nej. Detta borde förklara varför ingen av de erfarna och framstående kvinnliga ledarna, exempelvis Åsa Karlsson och Camilla Granelid, inte blev utnämnda. Man får hoppas att de blev tillfrågade men inte var intresserade.

Curt Söderström har fina meriter från sin tid i IKSU. Han var inte den mest innebandykunniga ledaren när han tog uppdraget att leda klubbens damer och har inte någon egentlig spelarbakgrund. Han kan säkert med sina goda kunskaper om ledarskap skapa en fortsatt tydlighet och stabilitet i damlandslaget när det gäller att få spelarna att trivas och vilja satsa.

Då Söderströms ledarskap tidigare har kompletterats med innebandykunnande har det varit framgångsrikt. Att stor del i IKSUs taktiska framgångar bör tillskrivas hans dåvarande medhjälpare Peter Grubbström är nog allmänt känt. Att man utifrån kunskap om detta skulle rekrytera en erfaren taktiker vid Söderströms sida i damlandslaget kändes självklart.

"Vi vill hela tiden öka seriositeten och professionaliteten kring våra landslag" uttryckte Svenska Innebandyförbundets utvecklings- och landslagschef Emil Persson i ett pressmeddelande där man tillkännagav att Jenny Magnusson blir assisterande förbundskapten. Att Magnusson varit en förträfflig spelare och är en allmänt trevlig och positiv person råder ingen tvekan om. Att det dessutom kommer in en kvinna i ledarstaben är utmärkt. Frågan är dock om det var denna kravprofil som behövdes i detta läge. Det vore intressant att höra hur Emil Persson resonerade.

Det blir också aningen löjeväckande när man i pressmeddelandet lyfter fram att Magnusson studerat Sports management, som är inriktat på ledning och utveckling av idrottens organisationer. Nog är det väl bra att man har en utbildning som har ordet Sport i titeln, men den borde väl främst vara inriktad på det uppdrag som ska utföras.

I pressmeddelandet beskrivs i svepande ordalag att man kommer att skräddarsy ett utbildnings- och utvecklingspaket för Magnusson. Man kan tycka att den som rekryteras till ett assisterande förbundskaptensjobb borde vara relativt välutbildad redan innan man tillträder.

Var och en för sig har dessa personer goda egenskaper som kan vara nyttiga i svensk innebandy. Frågan är om den som satt ihop ledarstaben tänkt igenom detta ordentligt. Lite märkligt är det också att den som driver dessa frågor är en tjänsteman på Svenska Innebandyförbundets kansli.

Tidigare har förbundsstyrelsen på ett tydligare sätt ägt frågan vilket givit en större tyngd. Att vårt förbund nu skjutit ifrån sig frågan är nog inte särskilt vanligt i svensk idrott. Förhoppningsvis hade vi med den tidigare ansvarsfördelningen sluppit pinsamheter som ansökningsförfarandet. Nog borde det vara tid för styrelsen att återta det fulla ansvaret i denna fråga.

Att både Söderström och Magnusson har en bakgrund på motionsförbundet Korpen är en ironisk tillfällighet som helt enkelt bekräftar förfarandet med denna historia.

Läs SIBF:s utvecklings- och landslagschef, Emil Perssons svar på Fredrikssons krönika: Damernas ledarstab - en seriös process