"Prestationen är det viktigaste!"

Krönika. Vad skulle en ny storförlust innebära för "nya" Finland, hur går Jan-Erik Vaaras tankar och hur kommer det gå för de svenska ersättarna? Krönikören Stefan Edberg spekulerar inför lördagens Finnkamp.

Ett till stora delar nytt Finland kommer vi denna Finnkamp att få beskåda. Som jag tidigare nämnt en nödvändig föryngring och kanske än mer ett viktigt steg att ta för att våga bryta och börja på något nytt. Jag tror Finland självfallet kommer att bli att räkna med i denna match, och lika självklart är resultatet sekundärt för dem. Nu gäller det att finna lite nya dugliga spelare och en ny tro på vad de gör. Ja, en avklädning som den i VM skulle väl inte göra Finland gott men det är så lång tid kvar till nästa VM att det viktigaste är att finna nya positiva saker att ta med sig in i framtiden.

Tyvärr missar jag matchen själv men jag kan inte låta bli att vara spänd på att få se Casper Pfitzner på den här nivån.

Vad gäller det svenska laget är det till stora delar samma lag som i VM, vilket är brukligt. Man tar en samling, myser lite tillsammans som världsmästare, tränar lite fasta situationer, vinner utan att imponera och tar sedan en god middag tillsammans. Sen börjar förberedelserna för nästa VM.

Jag hoppas och tror att JE Vaara här kan fokusera bort snacket om vikten av ett bra resultat. Han ska såklart bara fokusera på att utveckla prestationen till att bli än mer komplett. Det finns alltid saker att förbättra. Men om man tar VM-finalen som måttstock finns det banne mig inte sådär väldans mycket att förädla.

Ett par saker som jag kanske skulle kunna tänka mig att fokusera på är att fortsätta att jobba med det uppställda anfallsspelet där vår sport generellt har mycket att utveckla. Där finns det att hämta. Vidare kan spelvändningar alltid gnuggas och det finns säkerligen individuella ageranden som bör finslipas, spelare som vi kan få ut än mer utav. För egen del är jag nog mest spänd på att se vad Alexander Rudd förmår att göra mot bästa tänkbara motstånd. Speciellt nu när han, efter Johan Samuelssons återbud, antagligen får en rejäl chans mellan Rasmus Enström och Henrik Stenberg.

Sedan kan man alltid fundera kring helt nya grepp och testa av något sådant – man/man, tydligare 1-2-2, spela med fem forwards i uppställt spel, tekningsvarianter etc mm. Det är sällan vi spelar så betydelselösa landskamper mot så bra motstånd så det gäller att passa på när tillfälle ges.

Läser nu också att återbuden trillar in – mättnad, införslutspelläkningavkroppavhopp eller är det någon av de tre influensasorterna som, nu passerar våra breddgrader i månaden som kommer benämnas som vabruari, som slagit till..?

Björk och Eriksson är inkörda i landslaget och är inga problem, men troligen heller någon ny plötslig succé inför hemma-VM, Hovlund ska det bli kul att se och Gillek är troligen uttagen direkt på att kunna gå in bredvid Karl-Johan rätt av. Kort om tid att spela ihop och ett strävsamt par som löser uppgiften.

Om jag ska sia något om de övriga kamperna tror jag helt enkelt på idel svenska segrar där kanske pojkarna kommer få tuffast motstånd, men troligen en seger på runt 10-6…

Lycka till!
Nu drar jag till fjälls!