Glenn Boström och Håkan Söderman med varsin bronsmedalj runt halsen efter att ha dömt bronsmatchen mellan Tjeckien och Schweiz.
Foto: Per Wiklund
Landslaget

Domarpar från Sverige fick sätta världsrekord

ANNONS

Glenn Boström och Håkan Söderman fick vara med om att sätta internationellt publikrekord i bronsmatchen mellan Tjeckien och Schweiz. Lång intervju med domarparet om deras upplevelse från årets mästerskap.

Innebandymagazinet fick äran att träffa det svenska domarparet som dömde bronsmatchen i VM direkt efter matchen i domarrummet. Glenn Boström har tagit på sig träningsoverallsjackan medan Håkan Söderman tagit av sig domartröjan och sitter i bar överkropp. Gemensamt för båda är att de är lika lyckliga som två barn på julafton som precis öppnat sina julklappar och det var inte många mjuka paket i högarna.
- Det var fantastiskt, det är få förunnat att få någon form av medaljmatch när man är svensk domare. Självklart siktar man på de absolut bästa matcherna och det är finalen eller en semifinal som vi ser det. Men dagens match var solklart höjdpunkten på hela turneringen, säger Boström till Innebandymagazinet och Söderman tar vid:

- Det är bara att instämma, det är inte varje dag man dömer inför 16 112 åskådare. Det var en sjuk stämning på planen och nu sitter man här, det är som luften gått ur en lite. Å nu då…vad ska toppa detta?

Hur var det att döma bronsmatchen inför den, största internationella publiken som någonsin tagit sig till en innebandymatch? (slogs sedan i finalen med ca 200 personer och som kuriosa kan sägas att Boström/Söderman också dömt matchen som har världsrekordet i publik för en innebandymatch. 18 166 såg SM-finalen 2016).
- Det är bara inspirerande och det är speciellt med att döma landslag. Oavsett vilka man dömer så är det jäkligt mäktigt innan matchen när nationalsångerna spelas, och det märker man på spelarna också. Så det är skillnad att döma internationellt mot nationellt…

Glenn hinner inte avsluta meningen innan Håkan avslutar den.
… det är större respekt mellan spelarna mot varandra i landskamper om man jämför med klubblag. När man som domare får stå i mitten och båda lagen sjunger nationalsångerna så får man gåshud.


Håkan och Glenn under nationalsångerna inför bronsmatchen Foto: Per Wiklund


Bli man påverkad som domare när 10 000 personer skriker att de vill ha frislag?

- Idag var det förvånansvärt lugnt när det gällde sånt, var knappt någonting. Klart att man hör om de skriker efter ett domslut men man är så fokuserad under matchen så man tänker inte så mycket på det. Med så mycket folk får man en adrenalinkick själv som gör att man fokuserar ännu mer. Det är värre om det är mindre folk och man hör enskilda människor skrika något, säger Håkan och Glenn förtydligar hans tankar.

- När det är 250 personer i hallen och någon börjar skrika så hör man ju det och då kan man ta det mer personligt. Men när det är ett stort sorl med burop eller visslingar så tänker man inte på det.

Håkan fortsätter:
- Det blir ju en sådan härlig atmosfär och stämning med så här mycket folk och då är det underbart att döma. Även om man är fokuserad på uppgiften så njuter man av stunden.

Ni nämnde lite av det i början men vilka matcher rankar man högst som domare att få döma under en VM-turnering? Finalen är ju såklart nummer ett men Sverige har ju aldrig missat att ta sig till final.
- Vi har pratat mycket om det där och vi tycker att semifinalen är snäppet högre än en bronsmatch, men det är jämnt. Vi är ju två svenska domarpar här nere som är jämna, säger Håkan.

- Vi är väldigt jämna skulle jag säga, förtydligar Glenn. Vi har det förspänt i Sverige då vi får öva mycket på att döma bra matcher jämfört med våra internationella kollegor som måste komma till mästerskap för att få döma bra och tuffa matcher, Finland exkluderat. Men övriga länder får ju bara träna på att döma så här tuffa matcher på mästerskap till skillnad mot oss som dömer sådana här matcher i varje omgång i princip.

Håkan imponeras av de lettiska domarna extra mycket bland domarparen som dömt VM.
- I år har vi varit 7 domarpar som varit väldigt bra och jämna och det har varit en otroligt rolig grupp att jobba med och fantastiskt kul med de schweiziska kvinnorna. De domarparet som har sämst liga på hemmaplan är letterna som fick döma finalen och det säger ju lite om hur bra de ändå gör det under mästerskapet.


Håkan Söderman under Bronsmatchen Foto: Per Wiklund

Hur mycket prestige är det mellan er och det andra svenska domarparet?
- Jag skulle ljuga om jag säger att det inte är jättehög prestige mellan oss. Det ger också en skön konkurrenssituation där vi sporrar varandra. Nu är vi ju två par här nere men du skulle kunna ta vilket SSL-domarpar som helst och de skulle göra det minst lika bra. Men när det gäller Thomas Andersson och Rickard Wissman kommer det alltid vara ett tjyv- och rackarspel om vem som får de bästa matcherna, säger Glenn med ett mystiskt leende.

Ni sa nyss att semifinalen smäller högre än bronsmatchen men hur känner ni nu efter att ha dömt bronsmatchen inför rekordpublik, var det ni eller Thomas och Rickard, som dömde ena semifinalen, som drog vinstlotten?
- Kollar man matcherna vi fick i år så drog vi vinstlotten med tanke på inramningen och att allt ställdes på sin spets i bronsmatchen medan deras semifinal blev väldigt avslagen, säger Glenn och Håkan förtydligar med ett skratt.

- Vi kanske ska köpa en trisslott på hemvägen. Men man vet aldrig, i grunden är semifinalen den bättre matchen av de båda. Men det här var mitt fjärde VM och jag har aldrig dömt en bronsmatch innan. Så det blev definitivt rätt år att göra det. Så jag är väldigt nöjd.

Glenn får sista ordet.
- Sen får man inte glömma bort hur nära det var att någon av oss fått döma en VM-final. Kollar man på semifinalen så gick vi nog alla fyra runt på äggskal och nålar och bara väntade på vad som skulle hända. Hade Sverige förlorat och det hade varit Rickard och Thomas som dömt finalen hade det varit jättesurt. Det hade betytt att vi inte fått bronsmatchen. Likväl att de hade varit lika sura om vi fått finalen. Så det gäller att sporra varandra på rätt sätt.

Blir det mycket gliringar mellan er under mästerskapen?
- Vi kör inte med så mycket gliringar, men vi är alla tävlingsmänniskor och vi vet att vi är jämna och att det är tillfälligheter som avgör vem som får döma de stora matcherna. Det är sjukt jämnt mellan oss, konstaterar Håkan medan Glenn erkänner att det visst förekommer gliringar.


Glenn i diskussion med en schweizisk spelare under bronsmatchen Foto: Per Wiklund

- Visst blir det gliringar om individuell ingripande där man gärna frågar ”hur fan tänkte du där” men annars försöker vi stötta varandra så mycket det går. Men när det kommer till slutspel blir det tuffare och tuffare och självklart vill man ha de bästa matcherna.

Hur var det under semifinalen när Sverige låg under mot Schweiz och det bara var 103 sekunder ifrån att ett svenskt domarpar kunde bli de första att få döma en VM-final. Hejar man på Schweiz i det läget?
- Det där har ju varit nära ett par gånger nu då Sverige har hållit på att förlora en semifinal mot Schweiz. Men självklart måste jag erkänna att man tänker så. Det hade varit roligt att vara de första svenska domarna som dömer en VM-final. Framförallt för mig som börjar komma upp i åren och inte vet hur många turneringar jag har kvar. Men jag ska tracka Hill när jag träffar honom i Jönköping nästa gång, erkänner Håkan.

Håkan, hur låter din sammanfattning av VM i Prag?

- De här nio dagarna har varit fantastiska och Tjeckien som värdnation har varit grymma. Vi är jättenöjda med hur allt har fungerat i domargruppen. Arrangemangsmässigt ligger tjeckerna i framkant, det har varit världsklass rakt igenom, Glenn tar vid.

- Det som inte synts utåt är det som sker här i korridorerna med alla funktionärer som jobbar och styr upp allt så att det fungerar 100 procent för oss. Det går inte att hitta något som inte fungerat över förväntan.

- Det här är definitivt det bästa VM:et jag varit på och bara en sådan sak att man slog det totala publikrekordet med tre dagar kvar och alla stora matcher kvar. Helt grymt, avslutar Håkan.

Till slut om vi börjar med dig Håkan, vilket ögonblick är höjdpunkten för dig under VM, bronsmatchen undantagen?
- Det är jättesvårt att gradera det och jag har ingen enskild situation så. Men ett av de roligaste ögonblicken var när Glenn ville använda nya VAR-systemet redan i första matchen vid första målet. Då tänkte man ”Glenn den bollen är mitt i mål du behöver inte titta på skärmen” Men han gav sig inte, jag vill, jag vill, jag vill kolla. Han var jättesugen på att ta den.

- Jag ville göra tecknet och ta den jag erkänner. Men jag fick inte.

Summa summarum så har det varit skönt att slippa använda VAR-systemet även om det är ett jättebra hjälpmedel som vi kan använda. Men det var en rolig händelse i alla fall, skrattar Håkan gott.

- Jag hänger kvar vid detta då och det mest utstående ögonblicket för mig, säger Glenn är när våra lettiska kollegor använder VAR-systemet och på repriserna ser man att bollen var innanför linjen. Man ser att han tänker till, stoppar tiden, gör tecknet och går iväg och kollar länge kommer tillbaka och dömer mål.

- Det är en instruktionsvideo hur man ska agerar. Den är magisk, han gör det sjukt bra, berömmer Håkan.

- Jag tvivlar på att jag varit lika cool där, även om mitt mål var ganska klockrent som jag vill kolla på. Men det blev rätt person som fick göra det först till slut, skrattar Glenn och minns tillbaka på ögonblicket.

Med tanke på prestigen mellan de båda svenska domarparen får man nog ändå dra slutsatsen att Boström/Söderman ligger snäppet före med tanke på att de fått äran att döma världens mest besökta innebandymatch och den tredje mest besökta matchen genom tiderna. Men självklart är det väldigt jämnt mellan dem som de uttryckte det i intervjun, men vem vågar bråka om det med dessa båda?


Foto: IFF
Den här artikeln handlar om: