2017/18: När verkligheten kom ikapp innebandyn!

Magnus Fredriksson, Innebandymagazinets grundare och tidigare chefredaktör/redaktör, skriver en krönika om innebandyns nystart.

2017/18 var säsongen som verkligheten kom ikapp innebandyn och samtidigt blev det nya mantrat i svensk innebandy. Den allt snävare bevakningen av elitidrotten innebandy har påverkat spelarna, klubbarna och inte minst SSL. Det kan få konsekvenser för 2018/19 och de kommande säsongerna, framförallt i storstadsregionerna.

För ett par år sedan var det mer regel än undantag att fyra av åtta slutspelslag kom från 08-området. Nästa säsong blir historisk som den första utan Stockholmslag i SSL. Jag ser en tydlig konsekvens av åratal av nermontering av lokal-journalistik i Stockholmsområdet. Men framförallt att AIK Innebandy, likt många av de andra Stockholmsföreningarna som redan lämnat SSL under de senaste åren, faktiskt levt på lånad tid i över tio års tid. Jag kan inte se att det finns någon marknadssida att tala om i huvudstaden just nu. Det finns begränsade möjligheter att arbeta på intäktssidan. För att lyckas de kommande åren behövs det någon form av välgörare. Järfälla, Täby eller AIK som varit de sista lagen från Stockholm i SSL har varit allt mer beroende av några få enstaka finansiärer, samarbetspartners eller nyckelpersoner. När de inte finns där blir det ofta fritt fall i SSL-tabellen...


Storstadsklubbarna har i regel ingen lokal mediabevakning eller marknadsplattform att tala om i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Annat är det på mindre orter i landet just nu… Foto: Jerry Gray

Nu är den lånade tiden över och vi står i den nya verkligheten. Jag kan faktiskt tycka att det är befriande. Det är år noll nu! Jag är säker på att AIK och de andra klubbarna kommer tillbaka. Jag tror att det kommer bli bättre i framtiden även om det tar ett par år. Jag är övertygad om att för att lyckas i Stockholm behövs superderbyn, exempelvis matcher mellan AIK mot Djurgården, som kan skapa extraintäkter och extra bra marknadsmöjligheter (AIK var alldeles för ensamma de sista åren). Jag tror det är viktigt att en framtida SSL-klubb från Stockholm även bör ha en stor ungdomsverksamhet i ryggen samt stora intäkter på klassiskt sätt som att arrangera en jättestor ungdomsturnering, sommarläger, funktionärer vid stora musik- och idrottsarrangemang och andra aktiviteter som mängder av framgångsrika föreningar oavsett idrott har i sin portfölj. I klartext, ha återkommande intäkter som ger möjligheter att ha anställd personal som arbetar för klubben. Det gäller såklart alla klubbar i storstadsregionerna oavsett om det är i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Ett exempel på det är fotbollsklubben BK Häcken i fotbollsallsvenskan som genom sin innebandyturnering Gothia Innebandy Cup kan avlöna åtta (8) heltidsanställda. Jag skriver bara, tänk om BK Häcken även varit en innebandyklubb… Vilka möjligheter!

Svensk innebandy arbetar under hård press. Idrottsrörelsen är i ständig förändring vilket även påverkar innebandyn såklart. När jag ser att Göteborgs Innebandyförbund och Bohusläns-Dals innebandy vill bli ett förbund inser jag att vår idrott är på väg i en ny inriktning. Jag är inte övertygad om att det är rätt väg att gå. Men distriktsförbunden arbetar i motvind. Detta eftersom ytterst få vill engagera sig långsiktigt i verksamheten samtidigt som intäkterna tenderar allt mer att komma från utbildningsprojekt. Och det är nästan omöjligt att få extrabidrag för att stimulera, utveckla eller behålla befintlig verksamhet. Jag tror inte jag är ensam om att tycka att det numera enbart går att få igenom projekt som stavas jämställdhet eller integration.


Innebandyn är år 2021 en fullvärdig medlem i World Games i USA för första gången. Ett steg närmare OS!

Verkligheten är här nu, härligt säger jag. Det är nu som innebandyn reser sig från ”Törnrosasömnen” och sätter nya visioner och arbetssätt för 2020-talet. Det finns jättemycket spännande som väntar. Jag älskar initiativet att utveckla exempelvis SSL-kvalet med att införa bästa av fem matcher. Att rent generellt utveckla den mest intressanta tävlingsdelen av alla under säsongen eftersom spelare, publik och media älskar detta. Jag ser med spänning fram emot World Games i Birmingham, Alabama i USA i juli 2021. Innebandyn blev i dagarna erkänd som officiell idrott i World Games och är ett steg närmare OS-status på 2030-talet. Jag ser fram emot fortsatt utveckling av innebandyns live-webbsändningar som kommer generera mer och mer intäkter till innebandyn. Jag ser fram emot fortsatta finalfester i Globen 2019 och 2020. Bra med framförhållning och Globen är såklart den självklara spelplatsen. Nästa år ser jag min 30:e raka herr-SM-final och det blir säkert något att fira. Kortsiktigt ser jag precis som alla andra fram emot giganternas kamper mellan IKSU och KAIS Mora och Storvreta och Falun. Innebandyns finalfest 2018 kommer garanterat att bli något alldeles extra!


Krönikör: Magnus Fredriksson. Grundare av Innebandymagazinet har i närmare 30 år följt innebandy på första parkett som spelare, domare, ledare, kanslist, styrelsemedlem samt inte minst journalist över hela Sverige och internationellt.