TV: Finlands bästa back in action - titta och njut

För tredje gången på fyra år valdes Tatu Väänänen in i Champions Cup-turneringens All Star Team.

32-årige Tatu Väänänen är en av Finlands mest populära landslagsbackar med stor stjärnstatus. Och trots att han kanske inte alltid är den som syns och hörs mest under matcherna, så hittar vi honom allt som oftast i All Star Team efter de stora turneringarna. I VM har han kommit med som en av två bästa backar både 2012 och 2014. Och i Champions Cup både 2012, 2014 och nu 2015.

I år var han en av de stora anledningarna till att schweiziska Wiler-Ersigen tog sig hela vägen till final, där man också skulle pressa Falun in i det sista.
- Vi gjorde en bra turnering. Resultatet var såklart en stor besvikelse. Men annars spelade vi smart, offensiven och defensiven var i balans och jag tycker att vi gjorde ett bra jobb med att neutralisera styrkorna hos våra motståndare, säger Väänänen till Innebandymagazinet.

Vad säger du om din egen turnering?
- Jag gillar verkligen att spela den här typen av matcher. Men det har varit en svår start på säsongen på grund av en muskelbristningsskada som jag haft, det var inte ens säkert om jag kunde spela finalen eller inte. Mitt spel var verkligen inte vackert, men jag gjorde bara vad som behövdes för att vår femma och laget skulle lyckas.

Hur skulle du beskriva din spelstil?
- Jag är en spelfördelare, som vill göra det svårt för motståndarna genom att förflytta och passa i olika tempon. Jag vill hela tiden vara närvarande och förutse vad som ska hända i nästa situation. Just nu skulle jag säga att snabbheten är min största svaghet, på grund av skadan.

Hur har din utveckling varit senaste åren?
- Mentalt är jag helt klart starkare än för några år sedan. Jag har förstått att det inte är många år kvar av min innebandykarriär, därför tror jag att jag kan njuta ännu mer av träningen nu som en del av vardagen. Målet är att jag ska vara som bäst under mina närmstkommande år.

Är det omöjligt att vi får se dig i svenska ligan framöver?
- Det är svårt att flytta till ett nytt land med barn som går i skola, såklart. Om det någon gång skulle komma ett perfekt tillfälle och en möjlighet att flytta så skulle jag vara redo. Men familjen går först.